Vad jag kan göra


Elkonstruktion

El- och anläggnigskonstruktion kan för den oinvigde te sig vara en fråga om att bara knyta ihop lite utrustning med kabel, men här finns mycket att ta hänsyn till för att få en fungerande lösning. Förutom regler och normer krävs omfattande produktkännedom på allt från ställverk, drivsystem, styrsystem till alla möjliga former av givare och ventiler. I en stor anläggning krävs också mycket planering och erfarenhet för att få ihop anläggningen på ett rationellt sätt. Förutom elektriska kunskaper behövs också mycket goda kunskaper i att tolka mekaniska ritningar. I anläggningskonstruktörens roll ingår förutom själva konstruktionen allt som ofta kravställning och upphandling av utrustning från underleverantörer.
Anläggningstyper jag har gjort större konstruktionsinsatser på är - transformatorstationer, valsverk, kärnkraftverk, vattenkraftverk och värmekraftverk.
Jag har jobbat med elkonstruktion närmare tio år.
Sedan 2004 har jag allmän behörighet . Klicka här.


CAD

Jag började rita CAD någon gång runt 1993. På den tiden var det ritbiträden som CADade. Som konstruktör fick man lämna rödändrade underlag och vänta på att ritningarna blev färdiga. För att komma förbi kön lärde jag mig själv, på kvällar och helger, att köra CAD'en med hjälp av ritbiträdenas fusklappar. På den tiden var det AutoCAD 10 med digitizer-board och HP-UNIX som operativsystem som gällde. Det här var långt innan det stod datorer på var mans kontorsplats och en CAD-station kostade då en halv förmögenhet. Senare blev det en naturlig del av elkonstruktörens uppgift att rita sina kretsschemor själv. Jag har ritat CAD från och till under åren, mest AutoCAD-baserade program som exempelvis ElMaster, men också E-Plan. Flertalet av systemen har varit med mer eller mindre avancerade databaskopplingar, allt från Excel-makron till Oracle. Jag har förutom rena elritningar ritat en hel del skalenliga mekaniska ritningar till exempel på skåp och pulpeter.
Sammanlagt har jag konstruerat med CAD under mer än fem år.


Programmering

Första gången jag programmerade yrkesmässigt var i ett skräddarsytt programspråk för testutrustningar - VHTL. Språket var utvecklat av FFV och applikationerna kördes i HP-UX maskiner. Tröskeln var egentligen enorm, jag visste inget om vare sig operativsystem eller hur man programerade, men med manualerna i högsta hugg fick vi utrustningen att fungera. Utrustningen användes för att automatprova startkopplare i lågspänningsställverk. Något år senare programmerade jag styrsystem för första gången, det var i ABB MP200/1 och språket var AMPL. Programmeringen gjordes då i källkodseditor och utmaningen blev inte bara applikationen utan editorn i sig. Verktygen för AMPL-programmering blev senare mycket bättre och man kunde koncentrera sig på applikationen. I AMPL har jag gjort applikationer inom valsverk, kärnkraft och värmekraft. Den mest intressanta var styrningen för två gasturbiner i Malmö. I modernare AC800M har jag egentligen inte gjort så stora jobb från början, utan jag har jobbat mer med felsökning och problemlösning i samband med uppgraderingar och igångkörningar.
Övrigt jag har programmerat eller konfigurerat är exempelvis reläskyddsterminaler och operatörsstationer i Wonderware InTouch.
På fritiden har jag programmerat en del för skoj skull, mest Visual basic och enklare scriptspråk. För att stärka kunskaper i programmering gick jag 2003 en högskolekurs i C-programmering, en rätt krävande kurs som tog all fritid i anspråk under ett halvår Klicka här för kursbeskrivning


Igångkörning och provning

Jag har inte varit anställd som igångkörare, men en naturlig del i arbetet för en konstruktör eller programmerare är att emellanåt vara med på en igångkörning. Det är på en igångkörning bitarna faller på plats och man verkligen lär sig hur saker och ting fungerar.En igångkörning är oftast tuff, nu ska all tid man har förlorat tidigare i projektet tas igen. Dessutom kommer alla tekniska problem upp till ytan.
Innan utrustning skickas till site behövs ofta ett omfattande hemmaprov, man kopplar upp viktiga delar av utrustningen och provar funktioner. Hemmaprov har jag varit med om många gånger. Allt ifrån att ha en controller på skrivbordet till att ha stor del av anläggningen uppkopplad i containers.
Jag har varit med om att köra igång transformatorstationer, vattenkraftverk, gasturbiner och valsverk. De flesta anläggningar har varit i Sverige på exotiska orter som Avesta, Boxholm, Hällefors, Surahammar, Sandviken och Malmö. När jag jobbade med transformatorstationer var jag också några månader i Qatar. Utlandsjobb tillför naturligtvis en extra dimension i form av kultur- och språkskillnader. Mina insatser på igångkörningar har varierat. Ibland har det varit rent elektrisk provande på allt från högspänning till givare, andra gånger har det varit helt fokuserat på mjukvara och funktioner.
På min första anställning jobbade jag med fabriksprovning av lågspänningställverk och kontrollutrustningar, det var en period som gav en mycket god känsla för kretsschemaläsning och snabb felsökning.
Sammanlagt har jag spenderat ungefär 4 år med provning och igångkörning varav drygt 1 år på site. Längsta perioden var 4 månader i Malmö vid igångkörning av en 60MW gasturbin.


Datorer och Nätverk

Datorer och nätverk har intresserat mig länge, både yrkesmässigt och privat. När jag var ung hade jag en Commodore 64 och kamraterna hade Sinclair ZX spectrum och Atari, men det riktiga intresset kom ändå med Windows, nu kunde man verkligen göra något med datorn!
Innan Windows-eran började jobbade jag en hel del i Unix - HP-UX, bland annat i CAD-stationer, men också senare i ABB´s Advant Station 500. Första Windows-maskinen dök upp på kontoret runt 1992 - då var det 3.11 och hela avdelningen delade på en IBM ur PS/2-serien. Sedan dess har jag använt i stort sett alla förekommande windows-versioner på både klient- och serversidan. De senaste åren har det varit mycket fokus på Windows Server 2003 och 2008 respektive Windows XP och 7 , eftersom ABB's 800xA-system körs i den miljön. I 800xA är det allt som ofta redundanta DC med AD och DNS. För att förenkla administreringen så mycket som möjligt använder jag GPO med egna adm'er och med hjälp av WMI-filtrering automatinstallerar jag en del applikationer. Det blir också en hel del VB-scriptande. Genom mitt arbete med 800xA har jag stor erfarenhet av att installera, sätta upp och felsöka komplexa Windows-miljöer. När det gäller PC-hårdvara, så byggde vi egna maskiner när jag jobbade på ÅF, jag har också byggt om en hel del maskiner och naturligtvis felsökt åtskilliga. På senare tid har jag mest jobbat med HP's volymservrar.
Jag har jobbat mycket med Ethernet, ända sedan man borrade "vampyrer" i ThickLan och hade BNC och T-stycken för ThinLan. Idag blir ett Ethernet-nätverk i industrin mer och mer komplicerat, fiberoptik är en självklarhet både på grund av avstånd och störningsokänslighet.Jag har designat ett antal större fabriksnät, bland annat inom kärnkraftsindustrin. Olika typer av fiber, kontakter, patchkablar och patchboxar är vardag. Mjukvarukonfigureringen av utrustning i industrimiljö tenderar att bli mer komplicerad, men kan nätverkstekniskt inte anses vara avancerad. Jag har erfarenhet av att konfigurera Cisco's ASA-brandväggar.
För att stärka mina nätverkskunskaper gick jag 2008 en högskolekurs på distans. Klicka här för Kursbeskrivning
Förutom ethernet har jag jobbat med fältbussar, exempelvis ABB specifika som MasterFieldBus, AF100, Modulebus, Drivebus och SPA-bus. Profibus är ju förstås också mycket vanligt.